we are not 2 we are 1

Dagens mage!



Finaste!

F

Sjukaste rösten i stan! Satan vad bra han är den där Yorke!!!

Listen and enjoy!

F

Ett litet litet uppehåll skadar aldrig men antar att det är dags att skriva lite igen.

I måndags blev det en resa till Kalmar. snygg-Lars skulle fixa och trixa lite med sitt skadeskjutna ben på sjukan.
Jag var 1st driver och co-pilot var Polly.
Under tiden snygg-Lars var stationerad på Kääälmaas Hospital drog jag och Palle till Mediamarkt och spelade TV-spel på Storbild. Fejnt!

Efter det blev det premiär för nyöppnade Max och ja vad ska man säga, satan vad fejnt de kan vara med burgare!

Happy Times at Max!

Kikar då och då in på Speedwayskribenten Christian Gustafsson´s blogg där jag hittade dagens roligaste klipp.
Vet att jag inte gör reklam på denna sidan men eftersom det finns ett ömmande behov i botten så gör jag ett undantag!



Skulle säga att mannen i nästa klipp verkar avslappnad och skön i tugget i jämförelse!!!



Over and out! F

Louise har kommit hem, och allt är som det ska.

Lamporna har tänts.
Soffan är inte tom.
Jag tassar lite på tå för att inte väcka.


Allt är fejnt igen!

Och för att fira av det blir det nostalgimusik!

F

Sitter hemma och kommer inte på något vettigt att göra mer än att vänta in Louise som sitter på ett tåg från Köpenhamn. När hon kommer hem vete gudarna, det är ju ändå SJ vi har att göra med och då vet man aldrig!

Istället blir man hängande framför datorn med en kopp java.

Igår var det tvspelskväll hos snygg-Lars, tillsammans med Moby, Brazil Jack och Lumberjack-Klas och yours truly  för dagen med det finfina namnet Löken som passade som handsken.
Tillsammans utgjorde vi en grym femtett som nördade ned oss totalt in på småtimmarna!

Kul var det och kul ska det ju vara och vi spelade bil och krigsspel så det blödde om tummarna.

Moby som är känd för att vara både djur och människovän av rang var givetvis försiktig både på gaspedalen och avtryckaren men han ska ha all cred, han stod iallafall upp för sina värderingar!

Brazil Jack visade att han har visst gjort en och annan timme framför skärmen och radade upp headshots efter varandra, stort!

Lumberjack-Klas gjorde allt som allt ett relativt fint intryck i vår tvspelskrets. Tror nog att han hela tiden hade tankarna på all elektronik som fanns i rummet och huruvida de var rätt ikopplade och det gjorde att hans koncentrationsförmågaförsämrades avsevärt.

snygg-Lars körde glassbil och var allmänt lycklig över att hans lakan blivit nymanglade. Som kvällens värd var han outstanding trots en viss irritation när vi andra möblerade om hans vardagsrum.

Jag då? Njo jag landade någonstans i mitten, visade inte alla mina kvaliteter men skämdes inte nämnvärt när jag slet av mig kläderna och kastade mig i sängen.

Nog om det...

Vill ha hem Louise nu! Saknar henne och vill känna på magen!
Dagen känns bara som en lång väntan...

F

Louise är alltså i Holland och kikar in Auktionerna de har för blommor där. Hittade ett klipp på hur det ser ut, och det ser ut att vara rätt galet! 

Om man bara vill ha EN solros då?

F

Verkar som om IK Oskarshamn har traskat igång ordentligt, seger idag med 4-2 mot gamla eliträvarna Mora är ju inget annat än en fjäder i hatten. Kul när det går framåt!

Funderade ett tag om jag skulle gått och kikat på matchen men beslutade trots allt att åka på besök hos mina föräldrar. Imorgon blir det skogavverking tills solen går ned istället för hockey, öl och allmän dekadens ikväll. Vuxet!

Dagens musikklipp är ett riktigt vackert sådant.
Ganska fint gjort av ett band i BoH dignitet måste jag säga!

Mitt första Lika som bär inslag, vet inte om jag kommer göra det någon mer gång då jag anser att jag aldrig i h*****e kommer att kunna toppa denna första:

TC, TK Topcoat eller vad han nu heter

Moby

Ofattbart!!!

Herregud vad fina de nya ekorreblöjorna från Onico är!

Smakar som Redbull/vodka men med en twist!
Ska inte vara beroendeframkallande men just nu känns det så, fejna grejer!!!

Ja just det, för de som inte vet. Jag måste ju sympatisluta snusa nu när Louise är så sjukt duktig!
Hon har inte tagit en giftpinne sedan den dagen hon fick reda på att vi ska ha barn, du är bäst love!

Men det suger lite för mig nu när jag då får bita i det sura äpplet och ta del av graviditeten på ett minst jobbigt sätt. Men men vad gör man inte... Kan hon - kan jag - Kan Jang...

Nä dags att leta upp sängen för imorgon då är det flanellskjorta och hängslebyxor på, ut i skogen med yxa i högsta hugg!

Hej hej

F

Dagens nyhet!



Kanske bara min lite naiva humor men kul!

Tänker man till när man skriver en sådan överskrift?
Är det total nyhetstorka i de småländska skogarna?
Kände reportern att ¨Yes där satt den, stoppa pressarna!¨?
Hette bonden Hans Skördetröska?

Många frågor desto färre svar...

F

Nu blir det åka av kära vänner, musik o högform.

Första klippet kommer här. enjoy!!!

Nästa bit med Jim Morrison i spetsen, finner inte ord!!!

Sen tänkte jag föra in lite friska vindar i min gode vän Thomas Idebäcks lätt avslagna rockkarriär.
Upp i ringarna nu Ida och kör igång igen, saknar ju dina demos. 
Snart är du ju den där two and a half men-reklamjingelmannen!

Nu ger jag mig. Ses F...

Mörkt, ensamt och tyst.

Typ så är och känns det här just nu. Är inte direkt van vid att vara utan Louise och det märks nu.
Imorse drog hon till landet där man föds med träskor på fötterna, där de har grundkurser i skolan hur man planterar tulpanlökar och där alla invånare jobbar i väderkvarnar.

Ett land som ligger lite väl lågt. Om alla kineser spottar i havet på en o samma gång så försvinner landet och då blir det som Waterworld fast utan Kevin Costner för han är för gammal!
(ska tilläggas att detta inte är vetenskapligt bevisat, men kanske).

Hur som haver, det är lite ensamt här hemma, trots att Louise är trött och sover mest hela tiden sedan hon blev gravid så var hon ändå i soffan bredvid mig. Nu är det tomt...

Tuffingen Fredrik är även ganska dålig på att få till rätt belysning eller ljus överhuvudtaget i lyan också, det brukar ju Louise sköta...

Fick en kommentar/tillrättavisning av den gamle målvaktstränaren tillika mustachodlaren (har du den kvar?) Thorell! Trevligt trevligt.

Mycket riktigt så glömde jag i mitt första inlägg här på bloggen att ta upp Fille, materialare av högsta rang från HV71-tiden. Varje gång mor och far åkte för att kika på hockey i JKPG slet mor i köket i dagarna två.
För att studentsonen skulle få mat i frysen?
Nä för att Fille skulle få sina Blåbärsmuffins så klart!
Skulle vara kul att veta vart takläggar-esset från Huskvarna har tagit vägen!?

På tal om Materialare så kom den bortgångna PV:n på tal igår, Raz och jag förde diskussion om huruvida hans jobb som mothållare på varvet verkligen existerat? Ah inget drömjobb iallafall.



Hjälten PV:n in his prime

När jag tänker tillbaka på min halvkrångliga karriär som ishockeyspelare så är det en sak som slår mig!
Att köra idioten från blå till blå eller sitta o svettas i en småunken buss till Karlskoga hade ju sin charm.
Att sitta och studera gamla matchsekvenser eller springa Coopertest i spöregn var inte heller det så illa.

Men mest av allt saknar jag alla underbara och sköna människor som man fått äran att träffa genom åren.
 Spelare, tränare, materialare eller bara supportrar. Så många att man inte kan räkna upp alla.

De som reser land och rike runt för att ett gäng bortskämda ungar ska ha slipade skridskor så fort de knäpper med fingrarna, och de gör det mer eller mindre för de tycker det är kul.
Eldsjälar som lägger ned all sin tid och energi på saker och uppgfter som man som spelare tar för givet.
Alla ni var bäst!!!

Från det ena till det sista. När jag letade upp bilden på PV:n började jag skratta högt i min ensamhet.

Bredvid Hans-Peder var bilden på bilen min fina mormor som tyvärr gått bort drev runt i.
En dag kom hon hem till mina föräldrar, klev in i stugan med orden: Jag tycker det låter lite lustigt om bilen!

Far trippar ut, less över att behöva släppa kaffekoppen ur sikte och får se detta...


Däcket eller resterna av det hittades ca en mil bort!

Hon kunde min mormor!

F

Ikväll vart vi bjudna på scones och te hos Malin & Rasmus. Mycket trevlig kväll, efter några trevande minuter var Dante igång för fullt också.
Vi fick spela det utmanande Snigelspelet och även några riktigt kluriga pussel.
Efter det berättade snart 3-årige Dante även om hans möte med rävar, ekorrar och älgar som skjutsades in i ugnen. Tror han luras lite, men jag vet inte.

Eftersom Louise och Malin är gravida och nästan i samma period blev det mycket prat om allt som hör barn och förlossning till. Känns fint att vi känner några andra i samma situation som oss.

Rasmus som varje gång vi träffas gärna vill poängtera hur bra han var som snusspottare. Här ett foto från hans tidigare del i karriären då han fortfarande spottade lössnus-salvor från uteserveringen från Thai-restaurangen.

Här satte han personligt rekord på rörligt mål med 9/10 hits!!!
Sedan dess har denna aktivitet trappats ned till noll och intet i och med att Raz har lagt nikotinbehovet på hyllan.

Nä, nu mys med Louise som drar till Holland för att käka brownies, har sagt att jag kan göra brownies hemma men det var tydligen inte samma sak. Ja då får hon väl åka då, här snackar vi graviditetscravings!!!

God natt! F

Dagens mest intressanta nyhet hittades i lokaltidningen. Att den är hämtad från mina barndomstrakter gör det inte mindre roligt.

En äldre man gick ned i källaren för att sätta fyr på vedpannan. Han gör allt rätt, lite papper i botten, ovanpå det lite torr ved. Att få fart på elden var tydligen inget problem. Mannen gick upp, satte sig tillrätta i soffan och fortsatte sin pensionärsdag så som bara en pensionär kan göra.

Att han hade gått förbi pannan och eldat på som satan i torktumlaren istället hade han inte en aning om...

Brandkår kallades in och fick stopp på eländet, tydligen gick det bra och huset står kvar...

Man börjar ju fundera. Har mannen under sommaren torktumlat i vedkaminen, isåfall har han några kläder kvar?
Stängde han luckan på tumlaren, isåfall startade han även igång den?
Har han skött tvätten eller för den delen eldandet förut eller har han haft en fru som skött allt?

Troligtvis är det kanske lite mer tragiskt än så, säkerligen demens som är bakgrunden. Men ändå, man få väl ändå roas på andras bekostnad.

Då farsan är deltdsbrandman i Virserum vet jag att de har inte så fruktansvärt mycket att göra, oftast automatalarm på äldreboende när någon gammal smoker tycker det är dags att blossa på.
Tror att denna utryckning dock gladde de gamla kufarna på stationen. Humor humor humor...

http://www.barometern.se/nyheter/hultsfred/forvirrad-man-tande-pa-torktumlaren(2132267).gm

Dagen är gjord!

F

Ja, måste medge att bloggnamnet är fruktansvärt långt och samtidigt inte det enklaste att komma ihåg.
Fast å andra sidan kan man ju nu bokmärka sidor på nätet, utvecklingen går ju framåt.

Så bokmärk helt enkelt...

Men...

Bloggnamnet kom iaf till efter en helt underbart lysande låt av The Kinks.

Att den fina lilla biten platsade i Wes Anderson´s sjuuukt sjukt bra filmrulle The Darjeeling Limited gör ju ingen ledsen heller.

Så om ni inte lyssnat på Kinks eller sett filmen så råder jag er, GÖR´T!

För er som inte orkar eller kräver ett smakprov innan ni vågar göra ovanstående kommer här en smakbit.

F

Idag har Louise och jag varit hos min svärmor (kärmor som en vis kvinna ändrade det till) och Jörgen. Jörgen som fyllde 44år igår firades litegrann av Linn, Anders, Louise och mig. God mat och trevligt snack. Deras Golden Ozzy fick också vara med på ett hörn fast han är bra på att göra det där hörnet större och större. Han älskar att vara så delaktig som det bara går.

Spexaren Ozzy i sitt esse, hittar alltid på något oväntat...

Annars har dagen präglats av allmän trötthet och småsjukhet. Vet inte vad som händer ibland men det finns dagar då man önskar att sånt som arbete inte uppfunnits och att det enda som var meningen med livet var att sova.
Tyvärr får man bittert inse att det bara är en utopi och försöka göra det bästa av situationen.

Får väl starta eget, kanske människohår-kallingar. Tror inte konkurrensen är lika hård som dito trosor...
Kamma hem storkovan och ligga och sova dagarna i ända, fest!!!

Ok, söndag kväll här och helgen har som vanligt gått satans fort.

I fredags morse åkte Louise och jag till barnmorskan, det var ultraljudsdags!
När vi trillade in i rummet så var vi inte så lite nervösa kan jag lova.

Louise han knappt att slänga upp sig på britsen i rummet innan regissören/barnmorskan pruttade ut typ ett kilo blå Jello på hennes mage. Jag skrattade inombords då jag av egen erfarenhet vet att det är bland det värsta hon vet. Inte blå Jello utan allt som är kallt och blött som kommer i kontakt med hennes hud, själv har jag lärt mig att värma upp massageoljan till närmare kokpunkt innan jag vågar närma mig målet.
Antar att spänningen och alla förväntningar gjorde henne lite bekymmerslös kanske.

Direkt efter det satte morskan igång med sin grej och på en sekund blev vi som två barn på julafton.

Alltså att få sitta och se en liten människa i magen på Louise, det var det coolaste jag varit med om, saknar liksom ord för känslan!!!
När vi gick därifrån kunde ingen av oss sluta le, inte för att vi ville sluta iofs...

Efter det var det dags för jobbet och det har nog aldrig varit lättare steg till fabriken som då!

På kvällen drog vi över till Öland för den årliga skördefesten. Varken Louise eller jag hade varit där innan så vi hade ingen aning om vad som väntade oss eller vart vi skulle.
Ok, det var ganska fint, mörkt ute och marschaller tända precis överallt på ön kändes det som. Myspys...
 Antagligen så missade vi dock allt fint att köpa för hälften av det vi hittade var pumpor, resterande 50% var hantverk, risigt hantverk och risigare hantverk...
För det första, ett stånd sålde pallar. Pallar (stolar utan rygg typ)! Om vi säger så här, du sitter i din ensamhet och känner att du inte får ut allt av ditt 7-4jobb. Ah jag startar nog eget ja, och jag ska börja tillverka pallar, det är ju hög säljkraft på såna! Och för att gå steget längre än eventuella konkurrenter så gör jag dom givetvis i miniatyrstorlek sisådär 10-12cm höga! Yes, lyckan är gjord!!!
Den största frågan är kanske inte varför man väljer att slå sig in i minipallsbranchen. Nä frågan jag skulle vilja ha svar på är snarare vad den person som bestämmer sig för att införskaffa sig en träbit på ben som inte har något användningsområde ska använda den till?

Jaha var det nog med det? NÄ...
När jag dagen efter läser i lokaltidningen hittar jag ett reportage om kvinnan med affärssinne som ingen annan.
Hon åkte till frisörsalonger, krattade upp hårresterna från golvet, åkte hem, tänkte till, stickade ett par damtrosor av MÄNNISKOHÅR! drog till Öland och sålde det dyrt...

Finner inte ord...

Men det är väl inte meningen att man ska förstå allt, jag använder ju trots allt inte trosor...

                                         Over and out - F

Ok...
 Nu är det då dags för bloggstart. Eftersom det är jag (Fredrik) som självutnämnt mig till första skribent på denna framtida mästerskapsblogg ska jag göra allt i min makt för att ge ett någorlunda seriöst intryck. Då kör vi!!!

Som sagt, för de oinvigda i mitt liv så kommer här min kortresume över vilken skogstomte som ni kommer att få leva med. Mitt namn är Fredrik, 28år gammal/ung beroende på läsarens ålder antar jag. I min barndom levde jag ett stilla liv i den eminenta smålänska byn/orten/metropolen Virserum! Eller ja, rättare sagt i Öskögle, ett stenkast utanför betongen kan man säga.
Efter många lustiga incidenter där jag till exempel körde sönder polarens "50kubikare" (eftersom infon om vart bromsen satt - inte riktigt gick in).
Eller dra ned till ishallen där jag åkte skridskor så fort jag kunde för att sedan åka in i sargen varpå jag voltade in i väggen bakom.
Eller lägga ut häftstift på vägarna för att njuta av masspunktering uppe vid cypressen.
Eller när man en varm sommardag bestämde sig för att krypa in i bagagen på en Volvo sedan och i värmen tvingas klä av sig in på bara mässingen för att få känna på en dag till i livet.

Ja, efter detta och mycket mer förstår jag nu i efterhand att när jag vid femton års ålder ville flytta till Jönköping så var mina underbart förstående föräldrar snarare överlyckliga än ledsna över att den lilla duvungen skulle lämna sitt bo.

Jönköpingvistelsen varade i fyra år där jag hann med att ta studenten.
Skänka bort soffor på vätterstranden.
Träffa Josef, Benne, Karl-Johan Lext, Pumpen, Arlbrandt ja en hel hög med löst folk.
Käka Sveriges bästa Pizza på Evergreen.
Målat Liv´s lägenhet ljusblå fast han är färgblind och han tyckte det var lila.
Sjunga Hell On Wheels-godbitar med Idebäck i ett avstängt Pariserhjul,
Kasta ägg på paradmedlemmar med Ljunka,
Köpa kvalitativ rysk importvodka och spela Miss Vegas i bingohallen med Irani.

När allt detta var gjort togs beslutet om att flytta till Åskessham (Oskarshamn) för okunniga. Har bott här sedan, tja länge iallafall. Här har jag mött gangsters som Indian-Tommy, Snygg-Lars, Brazil Jack-Tobias, Polly och många fler.
Här har jag hunnit med att spela boule på asfalt med ljummen Sake som vinst.
Krossat Raz något hermetiskt i tennis.
Åkt på Monster Trucks med tuffisgänget.
Spelat NHL med Sjösse så Billy-Bob Thornton gråtit blod.
Lagat nåt med tacokrydda i i över 20 dagar i sträck med Walle.
Lärt mig säga "nu har du skitit i det blå skåpet" på finska med Timo.
Fått reda på vem fan jag är av TC-TK-Topcoat eller vad han nu kallas.

Allt detta och mycket mer har hunnits med och då har jag inte kommit till det viktigaste, roligaste och underbaraste än!!!

Under min tid i Sveriges sämsta hamnstad har jag träffat Louise, den mest fantastiska kvinnan på alla sätt! Och jag har ju inte bara träffat henne, jag har kommit att bli en del av hennes liv likaväl som jag har blivit en del av hennes!

För att få er att förstå vidden av det hela måste jag citera Jack White, en gammal hjälte på alla sätt och vis; 

                                Every breath that is in her lungs is a tiny little gift to me...

Eftersom Louise ligger här bredvid mig och sover kan jag ju givetvis inte föra hennes talan och därför inte heller berätta hennes story på korrekt och ärligt sätt, så det överlåter jag gladeligen till henne när hon är vid sina sinnes fulla bruk.

Orsaken till varför denna blogg har kommit till kan jag däremot berätta och orsaken till att Louise ligger och sover är densamma:

                                                               VI SKA HA BARN!!!

Alltså jag ska bli farsa, hon ska bli morsa! Fast det är klart, det ska inte vårat barn få kalla oss. Nä mamma och pappa ska det vara tycker Louise. Fast jag är lite inne på USA-slang al'a ma' & pa'. Vi får se vad det landar, det får tiden utvisa...

Så alltså, vår framtida dotter/son är orsaken till detta bokstavs-mumbojumbo och om ni fortfarande läser så kanske ni förhoppningsvis i en snar framtid ännu kikar in och ser hur en kommande småbarnsfamilj kan ha det.

Denna sida kommer inte helt att upptas av napp-storlekssnack och amningstidsförslag, vi kommer skriva om livet i allmänhet och små triviala saker i synnerhet.

Så eftersom jag inte sagt det innan så kommer det nu;

                                      Välkomna till Louise & Fredrik & Paddans blogg!!!