Widescreenbäbis & fulhantverk
Ok, söndag kväll här och helgen har som vanligt gått satans fort.
I fredags morse åkte Louise och jag till barnmorskan, det var ultraljudsdags!
När vi trillade in i rummet så var vi inte så lite nervösa kan jag lova.
Louise han knappt att slänga upp sig på britsen i rummet innan regissören/barnmorskan pruttade ut typ ett kilo blå Jello på hennes mage. Jag skrattade inombords då jag av egen erfarenhet vet att det är bland det värsta hon vet. Inte blå Jello utan allt som är kallt och blött som kommer i kontakt med hennes hud, själv har jag lärt mig att värma upp massageoljan till närmare kokpunkt innan jag vågar närma mig målet.
Antar att spänningen och alla förväntningar gjorde henne lite bekymmerslös kanske.
Direkt efter det satte morskan igång med sin grej och på en sekund blev vi som två barn på julafton.
Alltså att få sitta och se en liten människa i magen på Louise, det var det coolaste jag varit med om, saknar liksom ord för känslan!!!
När vi gick därifrån kunde ingen av oss sluta le, inte för att vi ville sluta iofs...
Efter det var det dags för jobbet och det har nog aldrig varit lättare steg till fabriken som då!
På kvällen drog vi över till Öland för den årliga skördefesten. Varken Louise eller jag hade varit där innan så vi hade ingen aning om vad som väntade oss eller vart vi skulle.
Ok, det var ganska fint, mörkt ute och marschaller tända precis överallt på ön kändes det som. Myspys...
Antagligen så missade vi dock allt fint att köpa för hälften av det vi hittade var pumpor, resterande 50% var hantverk, risigt hantverk och risigare hantverk...
För det första, ett stånd sålde pallar. Pallar (stolar utan rygg typ)! Om vi säger så här, du sitter i din ensamhet och känner att du inte får ut allt av ditt 7-4jobb. Ah jag startar nog eget ja, och jag ska börja tillverka pallar, det är ju hög säljkraft på såna! Och för att gå steget längre än eventuella konkurrenter så gör jag dom givetvis i miniatyrstorlek sisådär 10-12cm höga! Yes, lyckan är gjord!!!
Den största frågan är kanske inte varför man väljer att slå sig in i minipallsbranchen. Nä frågan jag skulle vilja ha svar på är snarare vad den person som bestämmer sig för att införskaffa sig en träbit på ben som inte har något användningsområde ska använda den till?
Jaha var det nog med det? NÄ...
När jag dagen efter läser i lokaltidningen hittar jag ett reportage om kvinnan med affärssinne som ingen annan.
Hon åkte till frisörsalonger, krattade upp hårresterna från golvet, åkte hem, tänkte till, stickade ett par damtrosor av MÄNNISKOHÅR! drog till Öland och sålde det dyrt...
Finner inte ord...
Men det är väl inte meningen att man ska förstå allt, jag använder ju trots allt inte trosor...
Over and out - F
